måndag 7 december 2009

GAMMALT INLÄGG- ATT KOMMA UT UR SKÅPET

7 april 2009
"ATT KOMMA UT UR SKÅPET
Hej!
Att tala om sin vikt eller att fråga någon hur mycket han eller hon väger anses lite tabu. Åtminstone för de flesta av mina tjejkompisar. Jag har varit likadan i hela mitt liv, min vikt är någonting som jag helst inte talar om för någon. Min sambo råkade få veta min vikt på grund av att hälsovårdaren som skötte om mej under min graviditet försa sej ganska så rejält. Jag har faktiskt vägt mindre än min sambo när vi träffades för drygt 3 år sedan, men så med året som kom (ni vet mys hemma i soffan med film) så kom också kilona smygande. Sedan blev jag gravid och det blev som det blev. Men jag har alltid lyckats hålla mängden kilon hemligt, tills september 2007 just före vår son föddes. Under en vanligt uppföljning av graviditeten (i slutskedet) så frågade hälsovårdaren sin trogna vana hur mycket jag väger och eftersom jag inte gått upp alls sedan förra gången svarade jag "som förra gången" varpå hon tittar i kortet och utbrister högljutt "jaså då var det visst 111,2 då". Jag minns fortfarande ögonblicket när hon sa det och jag djupt generad smygkikar på min sambo för att se om han äcklas av alla kilon jag bär på mej. Han rörde inte en min. Händelsen bröt visserligen de flesta murar mellan oss, för nu visste han ju då också exakt hur mycket jag vägde, något som jag lyckats hålla hemligt i 1,5år nästan.
När jag började skolan i höstas hade vi en obligatorisk hälsokontroll och jag minns hur jag lyckades gå runt frågan om hur mycket jag väger. Det kändes helt enkelt för personligt och eftersom jag vet att jag väger (eller numera vägde) mycket så ville jag inte tala om det desto mer.
Att våga säga att man har problem med sin vikt och att våga erkänna hur mycket man väger är nästan som att komma ut ur skåpet. Man är delvis rädd för omgivningens attityder mot en och rädd för hur nära och kära skall behandla en om de vet exakt hur mycket man väger. Men vikten är egentligen bara siffror. Om någon är överviktig så ser man det nog, utan att personen dessutom måste berätta HUR överviktig han eller hon är. Jag ser ut som en flodhäst på jäsning på gamla foton, det är ganska så tydligt att där under kläderna finns en hel del bilringar som ligger och skvalpar. Jag behöver väl inte säga rakt ut då att jag sitter med en så och så stor övervikt? Det ser man ju redan? Jag har läst andras bloggar och blivit riktigt imponerad över hur öppna de varit om sin vikt innan och nu, och hur mycket de har delat med sej av tips, träning, foton från före och efter. Så jag bestämde mej för att också komma ut ur skåpet. Dessutom är ju den där vikten på 114,3KG redan glömd och gömd, jag väger ju faktiskt inte mera så mycket och det syns (säger sambon i alla fall :) ) Jag heter Helena och jag är överviktig. MEN jag har gått ner 15,4KG och väger under 100KG! Så där, då var det sagt :) Och att det känns bra :) Med mitt vårsnygga jag på 98,9KG ska jag snart ut på morgonpromenad med hunden och sedan ska jag städa lägenheten :) Kram på Er"


Inga kommentarer: